torsdag 26 november 2009

Nattarbete och dödsynder

Det jobbas natt. Helt vansinnigt segt och tråkigt men som tröst försöker jag tänka på att detta är veckans sista arbetspass. Efter detta stundar rus och förkovran i dagarna tre. Underbart. På lördag ska jag äta årets första julbord. Det ska frossas på skinka, julkorv, lax, sill och snaps. Jag kommer att bli tvungen att bli rullad hem på skottkärra.

Det slog mig just att frosseri klassas som en av de katolska dödssynderna. Enligt den katolska kyrkan så riskerar den som begår en dödssynd att för evigt brinna i helvetet. Det låter ju inget vidare. Som tur är så råder ju lite bikt bot på det mesta. Därför biktar och erkänner jag för er nu här på bloggen.

(här ser vi Thomas av Aqiono stå och göra sig lustig över den liggande Averroës. Bredvid sig har Thomas sina två idoler, Aristoteles och Platon)

Den medeltida munken och och filosofen Thomas av Aquino intresserade sig för det syndiga frosseriet och lyckades bryta ner terminologin i ett antal subkategorier. De typer av frosseri som han kategoriserade var:

Praepropere - att äta för tidigt
Laute - att äta för lyxigt
Nimis - att äta för mycket
Ardenter - att äta för hetsigt och passionerat
Studiose - att äta för petigt och selektivt
Forente - att äta för vilt och ohyfsat

Rent spontant så känns det inte som att jag passar in på så många av Thomas kategorier. Jag får helt enkelt rannsaka mig själv.

För tidigt äter jag aldrig, snarare tvärtom. Jag brukar aldrig lyckas med att äta frukost hemma innan jag åker till jobbet. Av någon mystisk anledning vaknar jag alltid mätt. Skulle jag bli tvingad att äta när jag är nyvaken hade jag nog bara spytt (kanske det rent av är en dygd att äta sent? Får man pluspoäng av Jesus om man inte äter frukost förrän klockan halv tio på morgonen?).
Syndighetspoäng: 0 (eller kanske rentav ett dygdighetspoäng?)

Huruvida jag äter lyxigt är en svårare fråga. Det händer lite väl ofta att jag äter så kallad hämtmat. Pizza, thaimat och hamburgare slinker ner titt som tätt. Det kanske inte kan klassas som lyxmat egentligen men det kanske ändå ses som lite smålyxigt att slänga ut en massa pengar på snabbmat när man borde vara dygdig och laga sin mat själv. I övrigt blir det rätt sällan att jag svullar i mig rysk kaviar eller hummer hemma framför TVn så jag kanske inte kan klassas som en ren lyxätare. Jag ger mig själv ett halvt poäng.
Syndighetspoäng: 0,5

När vi talar om att äta för mycket så är det bara att erkänna. Ja, jag äter för mycket. Jag äter inte för ofta men när jag väl äter och det smakar gott äter jag ofta tills jag hamnar i matkoma och ligger och ojar mig på soffan. Allt för många maträtter är alldeles för goda för att kunna ätas med måtta. Stekt fläsk med mos och lingon! Stekt strömming! Pyttipanna!
Syndighetspoäng: 1 (solklart)

Att äta för hetsigt och passionerat kan kanske stämma in på mig ibland. I och med att jag äter alldeles för sällan och oregelbundet så händer det att jag attackslukar maten så fort jag sätter mig till bords. Det kanske inte kan klassas som passionerat men rätt hetsigt kan det nog bli.
Syndighetspoäng: 0,5 (tveksamt)

När jag var liten var jag oerhört petig i maten. Nästan ingenting var gott. Jag åt lite och alldeles för sällan. Jag var smal och benig som ett streck. Det konstiga med mig var att jag inte tyckte om sånt som andra barn gillade. Glass, bullar, läsk, pannkakor och godis var jag helt ointresserad av. Fick jag bestämma middagsmaten helt själv valde jag nästan alltid pölsa eller blodpudding. Jag kanske var lite säregen. Nu är det dock andra bullar. Jag äter i stort sett vad som helst. Min enda regel är frukt i mat. Frukt i maten är en vidrig styggelse. Ananas på pizzan eller bananer i köttfärsen går bort fullständigt.
Syndighetspoäng: 0

Någon form av bordsskick har jag alltid haft. Redan som liten kunde jag känna hur hatet välde upp inom mig när jag råkat hamna bredvid nån som tuggar med öppen mun. Än i dag känner jag djupt förakt för smackande människor. Varför är det så jävla svårt för vissa att hålla munnen stängd när dom äter? En smackande och smaskande person kan få den även vildaste aptiten och hungern att fullständigt försvinna. Jag tycker att man restauranger borde ha speciella avdelningar där man sätter alla smaskare. På sikt kanske man ha smaskförbud på offentliga inrättningar? De fick ju bort rökarna från krogen så då borde det ju gå att få bort smaskarna. De är ett värre otyg än lite harmlös tobaksrök.
Syndighetspoäng: 0

Summa syndighetspoäng: 2 av 6

Det känns ju som att jag ligger rätt bra till ändå. Bara två av sex möjliga kan väl inte vara så farligt? I synnerhet nu när jag biktar mig offentligt här på bloggen.

Avslutningsvis tycker jag som Badlands Hyena, att Sverige borde göra som Dubai.

Faraoner och idioter


Idag är det exakt åttiosju år (26/11 1922) sedan Lord George Edward Stanhope Molyneux Herbert och Howard Carter öppnade upp Tutankhamuns grav i Konungarnas dal. Vid den tiden var majoriteten av arkeologer rätt övertygade att alla faraogravar redan hade hittats och att det inte längre fanns några coola grejer att gräva upp i Egypten längre. Lord Herbert av Carnarvon och Howard Carter gav dock inte upp. de var övertygade om att kunna hitta den unge faraonen Tutankhamuns grav. Och rätt fick de när de i början av november 1922 hittade en nedgång till något som liknade en grav. Ett antal veckor senare nådde de sen den inre kammaren med alla dess guldprylar, juveler och andra fräcka prylar.
Förutom en massa bling-bling så hittade man så klart även Tutankhamens mumie i graven. Det visade sig att kung Tut hade dött vid en relativt ung ålder; arton år. Dödsorsaken är än idag inte fastställd men teorier är det däremot gott om. Det snackas om förgiftning, mord, konspirationer och mystiska sjukdomar. Vad jag finner mest roande i det hela är att den mest sannolika orsaken till Tutankhamens död är de sjukdomar han led av på grund av den utstuderade inavel som praktiserades i de forna faraodynastierna. De ädla faraofamiljerna ville så klart inte befläcka sitt blod genom att yngla av sig tillsammans med bönder eller annat slödder. Lösningen blev att hålla barnalstrandet inom släkten. Att syster och bror fick barn tillsammans hörde till normen.
Som jag skrivit förut i den här bloggen så hade man helt klart en annan syn på det där med inavel och incest förr om åren. Och som jag tidigare påpekat så misstänker jag starkt att 90% av de som ringer hit till växeln troligtvis lider av nån form av förståndsproblem relaterat till inavel. Folk kan helt enkelt inte förstå vad man säger. De kan heller inte uttrycka sig i ord eller förmedla sig på ett civiliserat sätt.

Förvirrad person: -"Öööh... ööh koppla mig till vahettere öööh... till ööh... till där du vet ...där borta ...dit ööh..."
Jag: -"Vart är det du vill bli kopplad? Vill du boka tid nånstans? Behöver du nya mediciner? Vart är du patient nånstans?"
Förvirrad person: -"Ööh... jag vet inte... jag är patient där borta ööh... öööh... där borta du vet, där han jobbar... öööh... han du vet... han med glasögon... där borta vahettere... öööh"
Jag: -"Ja, jag vet inte riktigt vad du menar. Har du nåt namn på den läkare du går hos?"
Förvirrad person: -"Nä, alltså... ööööh... öööh... alltså jag har han den där ...han med glasögon... han som har brunt hår... öööh... öh"
Jag: -"Jag vet inte vem du menar. Vad för typ av behandling går du på? Vad är det för typ av sjukdom du behandlas för?"
Förvirrad person: -"Öööh ööh... jag vet inte.. ööh... alltså jag har liksom varit patient där jättelänge... öööh... i flera år... ööh."
Jag: -"Ja... jag vet faktiskt inte vart jag ska koppla dig. Men vet du inte alls vad du behandlas för? Gäller det ett brutet ben eller magsår eller vad?"
Förvirrad person: -"Öööh... alltså jag vet inte... jag bara går dit... öööh... varit där massor av gånger... jag får nog ringa tillbaka sen... öööh"
*klick*

Man kan ju bli socialdarwinist för mindre! Hur överlever dessa människor vardagen? Hur klarar dom av att gå till affären och handla mat? Klarar dom av att skita och torka sig i röven?

Slutligen vill jag tipsa om Ali Esbatis utmärkta sågning av galenskapssajten Newsmill. Jag upphör aldrig att förvånas över den fantastiskt låga nivå på det som publiceras på den sajten. Ultrareaktionära dumnationalister varvas med panikrädda muslimhatare. Newsmill tillhör sannerligen ett av internets största kloaker.

söndag 22 november 2009

Ren och skär frustration

Ett av arbetspassets första samtal:

Brötig kvinna: -"Jag är så himla uppsvälld i magen. Jag fattar inte vad det kan vara. Magen är helt utspänd. Som ett trumskinn! Vad ska jag göra?"
Jag: -"Har du talat med sjukvårdsrådgivningen?"
Brötig kvinna: -"Nej, det har jag inte. Jag fattar inte hur det kan ha blivit så här. Jag har inte ätit nånting på hela dan och ända är magen som en ballong. Vad tycker du att jag ska göra? Kan det vara farligt?"
Jag: -"Ja, nu är det ju så att du har kommit till växeln på sjukhuset. Jag har ingen medicinsk kompetens så jag kan inte ge dig någon rådgivning. Vill man prata med nån så får man ringa sjukvårdsrådgivningen annars är det bara att åka in till akuten om det skulle bli riktigt illa. Har du numret till sjukvårdsrådgivningen"
Brötig kvinna: -"Man undrar ju om det kan bero på medicinen jag äter. Tror du att det kan vara det? Jag äter ju såna där sluta-röka-tabletter. Kan det vara dom som gör att magen blir så här?"
Jag: -"Som sagt jag kan inte uttala mig om det. Jag har ingen medicinsk utbildning eller kompetens att ge dig några råd. Ring sjukvårdsrådgivningen istället. I och med att det är söndag idag så är alla vanliga mottagningar stängda så jag kan tyvärr inte koppla dig nånstans här på sjukhuset. På helger så är det bara sjukvårdsrådgivningen som står till buds om man behöver prata med nån."
Brötig kvinna: -"Jaha, säger du det. Men visst är det konstigt med min mage? Det ser ju ut som att jag är i nionde månaden. Helt uppsvälld! Jag är fast och fin i avföringen så det borde ju inte kunna vara förstoppning eller nåt sånt. Och kissa det gör jag också utan problem. Tror du att det kan vara nåt jag har ätit som magen har reagerat på?"
Jag: -"Jag vet ärligt talat inte. Jag kan inte uttala mig om sjukdomstillstånd. Vill du ha numret till sjukvårdsrådgivningen?"
Brötig kvinna: -"Tänk om magen spricker? Fy så hemskt! Man blir ju rädd och nojig när man går hemma här och vankar. Kan det kanske vara nåt med hormonerna? Jag är ju precis i klimakteriet så kroppen är ju lite i obalans. Tror du det kan vara nåt sånt?"
Jag: -"Som sagt, jag vet ärligt talat inte. Jag har ingen som helst medicinsk kompetens. Dessutom så får jag inte ens ge råd här i växeln. Vi som sitter här i växeln kopplar bara samtal. Ring sjukvårdsupplysningen, de är de enda som kan ge dig råd nu så här under helgen. Sjukvårdsrådgivningen finns även på nätet om du har en dator hemma."
Brötig kvinna: -"Min syster hade väldiga problem med magen för några år sen. Det var nån bakterie hon hade fått. Helt otroliga gaser fick hon. Luktade gjorde också. Riktigt illa. Det kan ju vara nåt sånt kanske man har fått? Hon medicinerade ett par månader och sen blev hon bra. Men tänk om det är cancer eller nåt sånt?! Det vore ju fruktansvärt! Man blir ju orolig. Ont har jag också. Jätteont i magen. Jag har försökt att gå på toa men det blir liksom inte bättre. Usch, jag kan ju knappt sova om nätterna. Jag har gått så här nu i flera dagar. Vad ska jag ta mig till?"
Jag: -"Som jag försöker förklara så kan jag inte hjälpa dig härifrån växeln. Du kan antingen ringa till sjukvårdsrådgivningen eller åka till akuten. Det är det enda rådet jag kan ge dig. Akuten är öppen dygnet runt så det är bara att åka in om situationen blir ohållbar."
Brötig kvinna: -"Det kom ju rätt mycket när jag var på toa i morse. Jag satt rätt länge och det kom jättemycket bajs. Men man tycker ju att magen borde ha sjunkit in efter det men det har den inte! Tror du det kan vara förstoppning trots allt?"
Jag: -"Jag vet inte. Jag har ingen aning. Jag kan inte och får inte ge dig medicinsk rådgivning här i växeln. Ring sjukvårdsrådgivningen. Där kan du få upplysningar om hur du ska göra. Jag kan inte hjälpa dig. Har du numret till sjukvårdsrådgivningen? Du kan få det av mig annars."
Brötig kvinna: -"Ja vad ska man ta sig till? Vad ska man göra med sånt här? Magen är stor som en badboll!"
Jag: -"Jag vet inte. Du får ringa till sjukvårdsrådgivningen."
Brötig kvinna: -"Kan det vara cancer? Tänk om det är det?!"
Jag: -"Jag vet inte. Du får ringa till sjukvårdsrådgivningen."
Brötig kvinna: -"Fast det kan ju vara nåt enkelt och ofarligt också. Man vill ju inte belasta akuten i onödan. Kan det vara en sån där bakterie som min syster fick?"
Jag: -"Jag vet inte. Du får ringa till sjukvårdsrådgivningen."
Brötig kvinna: -"Eller så är det för att jag sluta röka. Jag har ju rökt i tjugofem år men nu har jag lagt av. Helt tvärt. Kan magen hamna i obalans på grund av det tror du?
Jag: -"Jag vet inte. Du får ringa till sjukvårdsrådgivningen."
Brötig kvinna: -"Man går ju runt och småäter en hel del så fort röksuget sätter igång. Kanske är det på grund av det. Det blir ju en del godis och choklad. Tror du det kan vara min kost som ställer till det?"
Jag: -"Jag vet inte. Du får ringa till sjukvårdsrådgivningen."
Brötig kvinna: -"Vad tycker du att jag ska göra?"
Jag: -"Ring till sjukvårdsrådgivningen."
Brötig kvinna: -"Ska jag åka till akuten tycker du?"
Jag: -"Ja det kan man göra. Akuten är alltid öppen."
Brötig kvinna: -"Nä, jag väntar nog med det. Jag ringer sjukvårdsrådgivningen istället. Tack och hej!"
*klick*

Vad i helvete är det som är så jävla svårt att förstå?! Varför lyssnar folk inte? Varför pratar dom bara på? Jag är inte det minsta intresserad av att lyssna på hur deras avföring ser ut eller om deras syskon haft konstiga magbakterier! Man får ju lust mörda nån till slut!

Frustration!!

lördag 21 november 2009

Senaste tipset från tipsaren


I natt ringde han igen. Han var som vanligt väldigt glad och uppspelt men det lät ändå som att det hade råkat bli en grogg för mycket under fredagskvällen. Han var väldigt orolig för det här med rökning. Röker man för mycket kan man ju få lungcancer. Som tur var hade han kommit på att apelsinjuice och salubrin nog skulle rensa ut den värsta cancern om det det skulle råka bli så att man fick cancer. Jag tackade så mycket tipset och sen la vi på.

Tänk vilken tur att han finns!

fredag 20 november 2009

Tipsaren

Dagens växelprofil: Den Galne Tipsaren

Det ringer en man hit till växeln titt som tätt och tipsar oss om saker. Han är alltid glad och trevlig och ger på det stora hela ett väldigt vänligt och hjälpsamt intryck. Problemet är dock att de tipsen han kommer med är helt vansinniga. Han har exempelvis tipsat mig om att cancer går att bota med vanligt penicillin. En annan gång hade han läst i tidningen att sjukhuset hade blodbrist. Då ringde han oss och tipsade om att man kan lika gärna kan använda vanligt kranvatten om det skulle bli ont om blod. Praktiskt! Första gångerna jag fick honom i örat tog jag inte honom på stort allvar. Jag tänkte att det rörde sig om nån form av busringning eller nån uttråkad lustigkurre som ville göra sig rolig på vår bekostnad. Efter ett tag så började jag ana att han troligtvis menade allvar. Han ringde alldeles för ofta och på alldeles för konstiga tider för att det skulle vara en vanlig busringning. En natt ringde han och var helt uppjagad och exalterad. Han krävde att få tala med nån form av läkare, fort som fan! Han hade nämligen kommit på vad det var som gjorde att folk fick hål i tänderna. Alltihop var tandkrämsföretagens fel! Tandkräm rubbar nämligen munnens naturliga Ph-balans vilket leder till hål i tänderna. Detta är noga uträknat av tandkrämsproducenterna som i maskopi med världens alla tandläkare vill få folk att spendera mer pengar på tandvårdsprodukter och tandläkarbesök. Tipsarmannen var helt vild och gapade om att han var tvungen att dela med sig av sina insikter till nån specialist. Jag försökte prata sansat med honom och efter ett tag blev han lugn och beslutade sig för att vänta till morgonen istället. Då skulle han ringa sjukhuset, polisen och FN. Jag undrar hur det gick för honom.
Efter det samtalet slutade han höra av sig. Jag blev lite orolig att han kommit lite för nära sanningen och blivit röjd ur vägen av nån tandläkarlönnmördare. Som tur var så kunde jag pusta ut när han några veckor senare ringde och tipsade oss om att man kan bota leukemi genom att tömma kroppen helt på blod och sedan fylla på med friskt blod.

Tipsaren sätter verkligen guldkant på tillvaron här i växeln.

torsdag 19 november 2009

En dag med en annan typ av arbete

Idag sitter jag inte i växeln. Istället spenderar jag min lediga dag med att arbeta i nördbutiken (vi säljer rollspel, brädspel och tennfigurer. Nördigt och underbart) jag hänger i när jag inte har nåt bättre för mig. Det blir inte så ofta som jag har tid att stå här tyvärr. Växelhelvetet äter ju upp all fritid i stort sett.
Det är alltid fascinerande att jämföra jobb. Till skillnad från växeln blir jag här i butiken bemött med vänlighet, tacksamhet och intresse. På växeln får man vara glad om man bara blir avsnäst med ett bittert "tack då" eller ett kortfattat och suckande "ja men herregud..." Tänk vad mitt liv skulle vara mer njutningsfullt om jag enbart arbetade här. Tyvärr betalar det sig inte så att man kan leva på det. Det ska ju betalas räkningar och ätas mat också.

Fast å andra sidan, om jag inte hade växeln så skulle jag ju heller inte ha så mycket att skriva om här i bloggen.

En av de fina sakerna med att jobba i nördbutik är att man får träffa en hel del trevliga nördar. Nördar har en helt annan inställning till livet än vad övriga människor har. Det talas inte om vilken ny platt-TV man ska köpa eller vilket hotell i Thailand man ska boka inför julsemestern. Inte heller spelar det nån roll om man äger de senaste och ösigaste jeansen eller om man har den senaste fräcka frisyren. Nördar pratar om viktiga saker; så som vilken färg man ska på tärningarna man tänker köpa eller om det är fräckast att vara orch eller dvärg. Såna saker har jag mycket större förståelse för än alla ointressanta diskussioner om senaste handbollsmatchen eller hur stor altanen på sommarstugan bör vara.

Nerds rules, helt enkelt!

tisdag 17 november 2009

Kommunikationssvårigheter

Dagens praktidiot:

Gapig man: -"God dag, mitt namn är Dr Köttsson [fingerat namn] och jag söker en viss Dr Rolf Ryckert [fingerat namn]. Kan du se om han är anträffbar?"
Jag: -"Ja, jag ska se här i min dator... Rolf Ryckert sa du?"
Gapig man: -"Nej nej! Rolf Ryckert heter han!"
Jag: -"Hmm, ok. Ja, Rolf Ryckert som sagt... jag ska se om jag hittar honom här i mitt register."
Gapig man: -"Ryckert! Ryckert! Rolf Ryckert! Rolf Ryckert heter han!
Jag: -"Jo, du sa det. Jag letar här. Mitt system är lite segt idag. Hör du mig bra? Jag hör dig bra men det verkar som att du hör mig lite dåligt."
Gapig man: -"Hörru du! Jag är faktiskt läkare!"
Jag: -"Ja du sa det innan. Jag ville bara kolla om du hörde mig bra. Det verkar som om vi har lite kommunikationssvårigheter."
Gapig man: -"Nej jag har inga som helst svårigheter. Jag hör dig alldeles utmärkt.
Jag: -"Så bra då. Jag har hittat en Rolf Ryckert här..."
Gapig man: -"Rolf Ryckert!!"
Jag: *suck* -"Ja, Rolf Ryckert. Jag hittar en läkare här i mitt register med det namnet. Han jobbar på transplantationsmottagningen. Det borde väl vara han du menar då?"
Gapig man: -"Nej nej nej! Lyssna nu på vad jag säger. Han heter Rolf Ryckert. Ryckert med R som i Rikard. Han är läkare och arbetar på transplantationsmottagningen."
Jag: -"Är det säkert att jag hörs bra? Har du problem med din telefon? Det verkar som om du inte riktigt hör vad jag säger?"
Gapig man: -"Hörru du! Du ska sköta ditt jobb så sköter jag mitt! Jag behöver prata med Rolf Ryckert. Det är bråttom. Jag har inte tid med tjafs!"
Jag: -"Ok, jag kopplar dig till Rolf Ryckert på transplantationsmottagningen då."
Gapig man: -"Ryckert heter han! RYCKERT!"
[här slutar jag tjafsa och kopplar tyst och lugnt iväg mannen]

Man undrar om samtalet mellan Dr Köttsson och Dr Ryckert var lika givande?